Nils Rosén

Nils Rosèn föddes år 1902 i Helsingborg. Han började som ung spela i Bollklubben Sparta. I denna klubb spelade även sedermera ur-HIFaren Erik "Krassi" Persson. Klubbens hemmaplan låg i Folkets Park och deras tillhåll och mötesplats ska ha varit Kafé Verdandi vid Hammarlunds hörna på GA-torg. År 1920 bytte BK Sparta namn till Hälsingborgs FF.Två år senare fick Nisse dra på sig HIF-tröjan. Hans roll i HIF var till en början ömsom höger - och ömsom vänsterhalvback. År 1924 när Allsvenskan kom till fick han rollen som centerhalvback, en roll som han förvaltade tills han la skorna på hyllan. Han ska ha varit unik som centerhalvback eftersom han var lika offensiv som defensiv.
Harry Lundahl skrev såhär om Nisse:
"Hans reslighet (i dubbel mening), fina bollbehandling, utomordentliga kondition och perfekta huvudspel gjorde honom till klippt och skuren som axel i det Helsingborgska försvarsystemet".Nisse som i HIF kallades "Rossi" blev allsvensk guldmedaljör år 1929, 1930, 1933 och 1934.År 1934 var han lagkapten i det svenska landslag som för första gången spelade i ett VM. I mästerskapet i Italien slog svenskarna och skåningarna bland annat ut storfavoriten Argentina. Nere i Italien fick den 191cm långa lagkaptenen smeknamnet "Den nordiska furan". Även HIF:arna Knutte Kroon och Nisse Axelsson var givna i VM i Italien.Han gjorde allt som allt 501 matcher i HIF.Efter spelarkarriären var han ledare för HIFs reservlag, satt i HIF:s styrelse och var med i träningskommittèn.
På vanlig arbetstid var han svetsare.
Arbete inom idrottsföreningar var på denna tid i det stora hela ideellt. HIF:s gamle ordförande Harry Ohlsson skrev såhär om Nisse i "En bok om HIF":
"Nils Rosèn var en stor fotbollspelare, en tävlingsbanans gentleman och en föreningslivets stillsamt trofaste tjänare. Aldrig såg man honom förivra sig ens i stridens hetta och aldrig hörde man honom tala illa om sina kamrater eller om sin förening". Nils Rosèn avled år 1951 endast 49 år gammal efter att ha dragits med en svår sjukdom i flera år. Han ligger idag begraven på Nya Kyrkogården med sin fru Dagny Ingeborg.

Text: Philip Frank