HIF:s tredje klubbemblem

Historik

Den 16e Mars 1915 beslutar Helsingborgs stadsfullmäktige att Helsingborg stad ska anta ett nytt stadsvapen, detta beslut leder i sin tur till att HIF byter sitt klubbemblem och börjar istället använd Helsingborgs nya stadsvapen som sitt klubbemblem.

Början 
Exakt när HIF genomför sitt byte är inte känt. Men att det skulle ha skett innan Helsingborg stads antog skölden som sitt stadsvapen är inte troligt. Alltså tidigast 1915.
1917 släpps HIF:s 10-års jubileumsbok "Helsingborgs Idrottsförening 1907-1917", på bokens framsida ser vi Helsingborgs stadsvapen som nytt emblem för klubben.
Detta ger oss alltså ett tidsspann mellan 1915-1917. 

Slutet
Sista gången som stadsvapnet används i HIF:s officiella skrifter är i medlemstidningen HIF:aren 1922 som synes på den nedre bilden till höger.
Det är dock troligt att stadsvapnet användes som emblem fram till minst 1926 då man efter 1926 kan se ett skifte tillbaka till HIF:s andra emblem och de nålmärke som görs intar HIF:s fjärde och nuvarande emblems utseende.

Igenkänningsfaktorn
Klubbemblemet lever på sätt och vis kvar i HIF än idag, ta en titt på HIF:s nuvarande klubbemblem och titta på den övre delen. 

Med anor från 1468

Stadsvapnet bygger på ett sigill från medeltiden, närmare bestämt från en vaxstämpel på en pergamentrulle från 1468. Sigillet är troligtvis äldre än så men detta är det tidigaste exemplar man känner till.

Vad visar Helsingborgs stadsvapen?
Sigillet från 1468 visar Helsingborgs slott, som idag är till stor del rivet. Endast Kärnan står idag kvar och vi kan anta att det största tornet i mitten på sigillet ska föreställa just Kärnan. Det går emellertid inte att vara 100% säker eftersom man inte vet det exakta åldern på sigillet. Innan Kärnan byggdes i början av 1300-talet har med hjälp av utgrävningar kunnat konstatera att Kärnan föregåtts av ett runt torn byggt av sandsten på ungefär samma plats som Kärnan står idag. Det skulle alltså kunna vara detta torn som sigillet avbilar, mycket tyder dock på att sigillet är från slutet av 1300-talet och att de är det senare tornet, alltså Kärnan som sigillet visar.
Resten av sigillet är mer svårtolkat. Enligt Harald Fleetwood i boken Hälsingborgs Historia II:I (som är en förträfflig bok om man vill fördjupa sina kunskaper om Helsingborgs stadsvapen) så ska inte sigillet nödvändigtvis ses som en verklighetstroget bild, han skriver: "Framställningen i Hälsingborgssigillet må icke betraktas som en i varje detalj trogen bild av borgen. Visserligen har avsikten varit att i sigillet avbilda Kärnan med omgivande byggnader, men samtidigt måste gravören för att kunna skapa ett konstnärligt fullödigt sigill hava tämligen fria händer. Sigillkonsten står vid denna tid mycket högt och en stad som Hälsingborg anlitade säkerligen en framstående sigilltecknare vare sig denne nu var hälsingborgare eller utombysman eller rent av utlänning. Om sigillet icke är utfört i Hälsingborg utan på annan plats, så är det ju mycket antagligt, att gravören aldrig sett staden."

Om resten av sigillet är en verklig bild är alltså svårt att säga men låt oss oavsett göra vårt bästa för att förklara vad vi på sigillet ser.

Att det en gång i tiden har funnits en mur runt slottet är säkerställt. Muren i sigillet är krökt, det beror dock med stor sannolikhet på att den ska passa in i de runda sigillet.
Byggnaderna bredvid Kärnan beskrivs i Häsingborgs Historia II:I (sidan 440) som antagligen bostadshus "Med sina väldiga murar och små, högt sittande fönster, vilka insläppte föga dagar, var dock denna byggnad ej särledes angenäm som bostad. Kring desamme uppfördes därför snart särskilda boningshus".
Byggnaden framför Kärnan kallas i texten från "I nöd och lust" (fig.2) "det nu försvunna Valdemarstornet". Även i Helsingborg stads grafiska manual kallas de för "Valdemarstornet".
I Hälsingborgs historia II:I (sidan 442) skriver man att "Denna byggnad har möjligen varit en kyrka eller ett kapell, varpå den korsliknande toppfiguren på takspetsen kan tyda.".

Beskrivning

Blasonering

Blasoneringen (heraldiskt ord för beskrivning) för Helsingborgs stadsvapen löd 1915: 
"I fält av silver en från en uppskjutande, genomgående, krenelerad mur uppskjutande borg med krenelerad kärna med spetsig takhuv, allt rött" 

Skölden

Form
Formen på skölden är en så kallad "spansk sköld" och är inom heraldiken en av de absolut vanligaste. 

Fält av silver
Den enda skillnaden man kan se mellan den sköld som HIF använde som klubbemblem och den sköld som var Helsingborgs stadsvapen är att i HIF inte brytt sig om att bakgrunden på skölden ska vara i silver utan istället låtit bakgrunden av skölden vara vit. Detta ska dock inte ses som ett försök att "särskilja" HIF:s emblem från stadsvapen, utan tanken har säkerligen varit att emblemet ska vara en exakt kopia av stadsvapnet. 
Eftersom silver är metallisk färg och är svår att få till på ett bra sätt på papper så har man inom heraldiken låtit silver representeras av färgen vit.
Enligt heraldikens regler är alltså HIF:s sköld i silver.